Boyhood´s End

Morley College i London träffades 1940 av en bomb. Bland bråten i biblioteket hittade Tippett — som just hade tillträtt som musikdirektör vid skolan — några volymer av Purcells Society Edition och började studera dem. Purcells sätt att tonsätta ord imponerade stort på Tippett. Han blev särskilt fängslad av Purcells längre sånger med dess fria blandning av recitativ, arioso och sång.

När han fick chansen att skriva ett verk för paret Peter Pears och Benjamin Britten, som just hade återvänt från USA, beslöt Tippett att skriva en kantat i Purcells anda. Han tog texten från biologen och författaren W H Hudsons självbiografi Far Away and Long Ago. I detta avsnitt ser författaren tillbaka på den avgörande period mot slutet av pojkåren då han fruktade att han kanske skulle förlora sin speciella empati för vilda djur och växter. Det första framförandet av Boyhood’s End med Pears och Britten ägde rum på Morley College i juni 1943.